nu kan jag nästan säga att jag känner mig levande
igår var värsta dagen på väldigt länge.
det är nämligen så att jag pajjade mitt högra knä på midsommaraftonen
jag hoppade mig fram och sedan svek benet och jag tog mig inte upp. vad som hände vet jag inte.. men jag överlever och någon akutmottagning har jag inte varit på. om det är ett bra eller dåligt beslut återstårs det att se.
Det gör iallafall inihelvete ont och ser ni någon som har rynkat ihop ansiktet som ett russin och haltar så är det förmodligen mig ni ser..
bli inte rädd.
På min smärta var jag också aningen bakfull, så när jag inte låg i sängen och sov hela dagen så satt jag på toan och spydde upp magsäcken, något äta ville inte magen ha märkte jag när jag försökte trycka i mig en tugga potatis.
 
Kul att höra att jag inte kommer få rida på 2-3veckor såhär mitt i tävlingssäsongen.
jag som har tävling på lördag.. :(

men jag lever och funderar fortfarande på om jag verkligen borde ta livet med en klackspark eller om jag ska sitta inne och vänta på bättre tider..