i need a stranger to tell me im beautiful
läser blondinbellas bok egoboost nu, faktiskt riktigt bra. har alltid varit lite skeptisk mot henne när hon surrar om att man ska ha bra självförtroende när hon själv ser ut att inte ha ett problem i världen och hennes liv är regnbågar och gröna ängar. men boken är bra, hon är duktig på att skriva tjejen.
hon skriver om unga tjejers komplex över sig själva, och jag tror faktiskt att alla, unga som äldre kan relatera till det.
det kan iallafall jag, när jag var yngre hade jag stora komplex över mina lår, att bada eller åka på stranden i bara bikinitrosor var ett big no no. då skulle man ha shorts på. ser jag unga tjejer idag som har shorts på badstranden vill jag bara skrika åt dom att dom inte behövs, ingen ser dig som du ser dig själv.
idag har jag stora komplex över mina tuttar, the bigger the better är ju inte helt sant, men herregud lite mer kunde jag väl få iallafall?
jag tycker även att det är jättejobbigt att jag har så smala ben, men säger jag det till någon tittar dom på mig som om jag har blivit helt dum i huvet. alla vill väl ha smala ben tycker dom.
men nej, jag har kycklingben och tycker det bara är pest och pina! ser jag mina ben på ett kort vill jag bara kräkas. ett tag tränade jag mina vader varje dag flera gånger om dagen i hopp om att få liiite större vader. gav upp ganska fort när jag inte såg resultat.
mitt förhållande med robert är bland det bästa som hänt mig, dels för att han är världens bästa människa och dels för att jag fick mycket bättre självförtroende efter att ha träffat honom. inte för att han skulle ha sagt att jag var fin varje dag, sånt trams tycker jag inte på ärligt talat. utan att bara gå brevid honom eller hålla honom i handen. för kunde en så otroligt snygg människa älska mig då måste jag väl vara okej?
jag hade väldigt lång tid svårt att förstå hur han kunde tycka om mig, för att jag har aldrig tyckt så bra om mig själv.
men genom robban så konstigt som det låter tycker jag bättre om mig själv.
fast det är totalförbjudet att säga utan att låta som världens bitch.
för att avsluta, läs boken.
/m
hon skriver om unga tjejers komplex över sig själva, och jag tror faktiskt att alla, unga som äldre kan relatera till det.
det kan iallafall jag, när jag var yngre hade jag stora komplex över mina lår, att bada eller åka på stranden i bara bikinitrosor var ett big no no. då skulle man ha shorts på. ser jag unga tjejer idag som har shorts på badstranden vill jag bara skrika åt dom att dom inte behövs, ingen ser dig som du ser dig själv.
idag har jag stora komplex över mina tuttar, the bigger the better är ju inte helt sant, men herregud lite mer kunde jag väl få iallafall?
jag tycker även att det är jättejobbigt att jag har så smala ben, men säger jag det till någon tittar dom på mig som om jag har blivit helt dum i huvet. alla vill väl ha smala ben tycker dom.
men nej, jag har kycklingben och tycker det bara är pest och pina! ser jag mina ben på ett kort vill jag bara kräkas. ett tag tränade jag mina vader varje dag flera gånger om dagen i hopp om att få liiite större vader. gav upp ganska fort när jag inte såg resultat.
mitt förhållande med robert är bland det bästa som hänt mig, dels för att han är världens bästa människa och dels för att jag fick mycket bättre självförtroende efter att ha träffat honom. inte för att han skulle ha sagt att jag var fin varje dag, sånt trams tycker jag inte på ärligt talat. utan att bara gå brevid honom eller hålla honom i handen. för kunde en så otroligt snygg människa älska mig då måste jag väl vara okej?
jag hade väldigt lång tid svårt att förstå hur han kunde tycka om mig, för att jag har aldrig tyckt så bra om mig själv.
men genom robban så konstigt som det låter tycker jag bättre om mig själv.
fast det är totalförbjudet att säga utan att låta som världens bitch.
för att avsluta, läs boken.
/m
Kommentarer
Trackback
